“El primer y principal interés del lógico, es el uso que hace de los conceptos, el orden puesto entre ellos para formar una representación conceptual adecuada de la realidad. Este interés primero no son las cosas en su entidad, las cosas interesan a la metafísica y a las ciencias naturales. El lógico se preocupa de las propiedades que las cosas adquieren del hecho de ser conocidas: ellas son concebidas, nombradas, divididas, definidas, afirmadas, negadas, propuestas, inducidas, deducidas, concluidas… El lógico considera las relaciones reconocidas entre estos conceptos, y entre estos conceptos y sus objetos, relaciones por las cuales los conceptos se vuelven atribuciones, definiciones, enunciados, razonamientos. En fin, este interés lógico primero y principal no son tampoco las palabras en sus propiedades fonéticas y gramaticales; esto concierne al gramático. Son las significaciones de las palabras y las proposiciones que interesan al lógico”

Logikerns första och huvudsakliga intresse är användningen av begreppen, ordningen mellan dem för att bilda en adekvat begreppsrepresentation av verkligheten. Detta första intresse är inte saker i sin helhet, saker är av intresse för metafysik och naturvetenskap. Logikern är angelägen om de egenskaper som saker förvärvar genom att vara kända: de är tänkta, namngivna, uppdelade, definierade, bekräftade, förnekade, föreslagna, framkallade, härledda, slutna... Logikern betraktar de erkända sambanden mellan dessa begrepp, och mellan dessa begrepp och deras objekt, relationer genom vilka begreppen blir tillskrivningar, definitioner, uttalanden, resonemang. Slutligen är detta första och huvudsakliga logiska intresse inte heller orden i deras fonetiska och grammatiska egenskaper; detta gäller grammatikern. Det är betydelsen av ord och påståenden som intresserar logikern.